Som alla kanske har märkt så kan man inte få allt man vill i livet, men det verkar vara något vi tror nu för tiden att det är en självklarhet. Vi ska ha allt, göra allt! Karriär, barn, vänner, fint hus,fin bil, semester mm. Vi ska ha allt och vi ska jobba ihjäl oss för att få allt detta! Vilket också vi ser resultatet av sjukskrivningar, depressioner, utbrändhet.
Jag tycker att man ska lära sig att prioritera! Man mår inte bra om man ska hinna med allt eller tjäna så pass mycket pengar att man har råd med allt. Visst finns det undantag! De som blir kändisar eller vinner på lotto. Men i underhållnings branschen är det i alla fall väldigt lätt att jobba för mycket även om du redan är rik. Detta inlägg riktar sig till oss vanliga Svensson, och då gäller det helt enkelt att välja vad som är viktigt i livet, vad vill man inte ge upp?, vad kan man leva utan? Alla borde skriva en lista, be sin sambo göra en lista om vad som är viktigt för en. Hur föreställer man sig livet? Vad är viktigt?
Ex. En lista som jag gjorde förre året såg ut så här på ett ungefär: familj, tid för vila, resor. Sambon’s såg ut så här: jobb, familj, rally. Kommer inte exakt ihåg de, men det är oviktigt exakt hur de ser ut. Att göra en sådana lista gör också att man själv får en översikt över hur man vill att de ska se ut. De kan vara en bra ide att även göra en lista över hur livet faktiskt ser ut! Oftast ser dessa listor inte alls likadana ut. Man lever sällan som man skulle vilja leva. Allt kanske man inte kan ändra på just nu, men det finns säkert något som går att förändra. Både Jim och jag insåg att ingen av våra listor innehöll ”renovera huset”, vilket vi ägnat de senaste 5år åt. Så de vart en uppvaknande för oss båda! Det var något vi båda har gjort för att vi måste inte för att vi vill. Men måste vi då fortsätta leva så vart frågan?!
Jag har länge vetat att karriär aldrig har varit viktigt för mig. Jobba, tjäna pengar eller gifta mig rikt som jag sa när jag var liten, det har ju varit något man måste för att överleva. Men det här med att klättra på karriär stegen, nja det kan jag leva utan. Nu följer jag det mer än nånsin sen jag slutade med hobby företaget ( hästarna) och bara är hemma mamma. Jag har både för mig eget och barnens mående prioriterat bort mitt företag. Jag mådde inte bra av att vara både mamma och ”egen företagare”. Jag klarade inte de och det var inte rättvisst mot någon. Jim och jag pratar ibland om hur det skulle vara om jag jobbade heltid, fy så jobbigt! Det skulle jag eller vi aldrig klara av. Vi prioriterar mindre pengar för att få ett lugnare liv. Jim jobbar väldigt mycket, ca 200h/månad vilket gör att det skulle bli en väldigt stor press på mig om jag började jobba. Jag skulle alltid behöva lämna på morgonen, då Jim antingen sover eller är jobbet. Han jobbar natt 4 dagar varran vecka så jag skulle vara själv efter jobbet de dagarna. Han skulle kunna hämta ibland på EM men det skulle aldrig gå att planera in då han aldrig vet exakt när han slutar. Han är helt enkelt också beroende av mig, att jag tar hand om hus och hem. Han skulle inte hinna de även om han ville. Men hans prioritering är detta jobb och han tänker inte sluta med det så han kan heller då inte kräva av mig att jag ska jobba.
För mig att det viktigt att få vara en närvarande mamma, ha tid för mina barn,ta hand om mina barn hela barndomen, få ta hand om mitt utseende, ha ett fint hus, resa. Det är de jag strävar mot! Men jag prioriterar så klart redan nu, allt kommer inte samtidigt i livet. Resa utomlands är något jag kommer att vänta med tills barnen är stora nog att komma ihåg de samt att jag vill slippa stressen att flyga/resa med små barn. Mitt utseende prioriterar jag delvis, jag går inte till frisör varje månad men jag färgar håret själv istället. Jag har inte gjort fransar förrän nu då jag tyckt de varit för dyrt. Närvarande mamma och ta hand om mina barn är något jag prioriterar som mest just nu som hemma mamma, men jag vill även fortsätta finnas där för mina barn när de blir äldre. Jag vill inte att mina barn ska bli ”nå omkring drivande ansvarslösa tonåringar” som inte har föräldrar som bryr sig! Ett fint hus jobbar vi mot hela tiden. Vi har börjat planera för att panela om huset nästa sommar, vilket är något vi båda drömt om sedan vi flyttade hit! Det blir också en del av min dröm om ett fint hus som jag haft sedan jag var liten.
Livets prioriteringar förändras! Man skulle kunna göra en ny lista varje nytt år och se om något förändrats!
Jag läser tidningen Mama och där finns det artiklar väldigt ofta om dessa super mammor som bollar karriären med småbarnslivet! Det visas som något positivt att klara av allt. Det är status att klara av både karriär och barn medans det är ingen som hyllar hemma mammor som prioriterat barnen framför sig själva! Börja hylla de som klarar av att prioritera i livet! De som klarar att avstå men ändå vara nöjda! Dessa artiklar säger heller inget om hur barnen mår eller hur mamman verkligen mår när hon kommer hem från jobbet. De bara hyllar mutiltasking och kämpande. Det är inte så konstigt att vi blir karrärgalna när det är de enda vi ser och hör. Man är så duktigt när man klarar allt! Vi har också uppfostrats till att välja i livet! Vi kan bli vad vi vill, göra vad vi vill det var de enda man fick höra när man växte upp. Vad vill du göra med ditt liv och så fick vi tusen olika val. De flesta tonåringar är förvirrade och vet inte vad de ska välja. Det finns för många val! Vi uppfostras heller inte till mammor/ pappor som ska offra sig för våra barn. Inte så konstigt att barnen blir lidande i slutändan………
Senaste kommentarer